Lektion 23

Hur håller man reda på den röda tråden?

Det kan vara den frågan ni ställer mest ju nu, så jag tänker att vi hugger den då.

(PS, det är ingen idé att mejla mig. Jag får massor med frågor på mejl just nu och hinner inte svara direkt och till sist försvinner era mejl i mängden jag får och då har ni ändå inte fått något svar. Ställ frågorna här i kommentarsfälten så lovar jag att besvara dem. Dessutom hjälper det någon annan. TACK!)

Det finns enklare och svårare sätt att skriva på . Det enklare är att skriva kronologiskt vilket betyder att du berättar din historia från A till Ö. Från början till slut ett steg/kapitel i taget.
Det är exakt samma princip om din berättelse är kort eller långt. Du börjar från början och du har till  sist kommit fram till slutet.

Om ni med röd tråd menar hur man breddar en historia runt en röd tråd, så gör man det på exakt samma sätt och tar inte allt för långa utflykter från det som är själva kärnberättelsen.
Nu beror ju det på vilken det är förstås, men i genren jag verkar har den väldigt ofta med relationer att göra.
Det är Pelle som ska träffa Lars, det ska uppstå både kärlek och katastrofer och på slutet ska vi som läsare ändå känna oss rätt nöjda när vi slår igen pärmarna.

I det här fallet är den röda tråden paret som har träffats och som kämpar för att få varandra. Kampen är tråden.
Sedan kan det från den tråden utgå mer eller mindre hur många stickspår som helst, men ... och det här är viktigt:
Du får inte sticka iväg så att du tappar fokus på tråden. Nya trådar måste alltid kunna leda tillbaka till huvudtråden på ett eller annat sätt.

Hur redogör du en historia muntligt?
Jag inbillar mig att det säger rätt mycket om vilken typ av berättare vi är.

Säg att du ska återberätta för din kompis vad du gjorde igår.
Gör du det då rakt på, utan krusiduller och kommer fram till din punkt utan några utvecklingar, eller tillhör du kategorin som blommar ut i ditt berättande, kommer in på sidospår och plötsligt utropar "Herregud, nu minns jag inte vad det var jag skulle säga."
Eller så säger du när du har pratat dig långt ifrån din ursprungsberättelse: "Var var jag nu igen?"

Om ni har följt min skola vet ni att jag tillhör kategori ett.
Pang på.
Jag berätta okrusidulligt, snabbt och utan några större avvikelser från min grundstory. Det betyder inte att jag lägger ut en massa trådar, bara att jag håller dem nära grundhistorien.
Detta gör jag vare sig jag ska berätta något för en kompis, står på en författarscen eller skriver en bok. Det är mitt sätt at berätta helt enkelt.

Och om man gör det förstår jag nog inte hur man inte kan ha koll på sin röda tråd.
För har du följt virusskolan så har du lärt dig att:
1. Anteckna i fina böcker.
2. Hålla uppe tempot, skriva varje dag.
3. Skriva kronologiskt.

Fast det är klart: tillhör du den blommiga typen av berättare så kan det ju hända att du snurrar iväg lite. Det är förstås underbart egentligen, vindlingarna som dina tankar ta måste ju vara magiska. Men du måste hålla koll på dem.
Jag tänker att det är ÄNNU viktigare för dig att skriva ned vad varje kapitel handlar om.
Det gör jag för att inte bli vimsig. Så fort jag är klar skriver jag ned vad det handlade om.
Eftersom jag ofta har flera huvudpersoner behöver jag ha koll på vem som gjorde vad var. Särskilt som jag byter perspektiv var och varannat kapitel och de på något sätt ska kroka i vandra.

Jag jobbar också mycket med cliffhangers och då är det ännu viktigare att ha koll.

Vi som är friskrivare, alltså har böckerna i fingrarna, måste ha mer efterkoll än den som följer ett synopsis. Den har gjort det arbetet redan.
Vårt synopsis måste komma efteråt.

Fast jag vill också att du funderar på vilken som är din röda tråd.
Är det den som är svag eftersom du inte kan hålla ordning på den?

Jag svarar gärna på direkta frågor i kommentarsfältet jag nu inte fick med din tanke om det här, eller om det här inte hjälpte dig ett jävla dugg :)

Okej?