Fortsätt till huvudinnehåll

Lektion 29

SÅ  SKRIVER MAN EN BESTSELLER.

Ni ser rubriken ibland och jag vet inte hur det är med er, men själv blir jag lite upphetsad. Det låter ju underbart om det finns en sådan manual.
Men vad jag förstår så kan inte ens förlagen som ger ut böcker säga vad som kommer att slå och inte och frågan är: kan jag det?
Förmodligen inte.
Men jag har en idé om vad som krävs.
Häng med!


Jag tänker på min gamla coachlärare Kjell Enhager som ofta pratade om att man nog ska titta mer på dem som lyckades.
Hur gjorde de för att nå framgång?

Vi vet att Björn Borg nötte slag mot garageporten hemma i Södertälje. Vi vet att Gunde tränade mer än alla andra, att Stenmark valde att lära sig gå på lina för att få den perfekta balansen, att Sörenstam var rädd för segerintervjuer och ofta slog bort sig på grund av det (men uppenbarligen kom tillrätta med problemet.)

Många män i den idrottssamlingen, men vi kan ändå ta med oss något av det som också den här skolan har pratat om i andra avsnittet (tror jag) det vill säga att identifiera styrkor och svagheter. Och det skiljer sig inte ett dugg åt vare sig du vill klara gymnasiet eller skriva en bok.

Frågan är då om detta också är applicerbart på att skriva en bestseller?

När jag tänker på personer  som har skrivit en bestseller så är de sällan tjugofem, utan har några fler år på nacken och därmed fler erfarenheter (inbillar jag mig). Det kan hända att de tror på sig själv i en högre grad än om de hade varit yngre? Är mindre ängsliga, mindre så måste jag nog göra.
De har vågat gå sin egen väg. Det är i alla fall min bild av dem, och det delar de i så fall med idrottspersonerna ovan. Gör man som alla andra får man alla andras resultat.

Ska vi börja med E.L James som skrev romanceserien Femtio nyanser.
Hon var 48 år när den första delen kom ut 2011.
Serien bygger är en så kallad fan fiction, och är en typ av uppföljare till Twilight, och hon  gav först ut den  själv på Kindle innan någon hittade henne och resten är förstås historia. En av världens absolut mest sålda författare.

En svensk författare, Catharina Ingelman-Sundberg, hade skrivit tjugotalet böcker när hon bestämde sig för att säkra sin pension och skriva en bestseller. Sagt och gjort: manuset till den första delen i Pensionärsligan, Kaffe med rån, vad ett faktum.
För henne.
Förlaget och hennes agent skakade mer på huvudet. Vem vill läsa om en rånarliga bestående av pensionärer? Boken gavs till sist ut när Catharina var 64  år, trycktes i tvåtusen exemplar, och sedan sa det bara tjong så hade boken sålts i miljoner på typ 30 språk och pensionen var räddad.

Fler exempel: Jonas Jonassons (f 1961) debutbok Hundraåringen som klev ut  genom fönstret och försvann (2009). Lasse Berghagen nämnde den i ett tv-program, och  sedan var lyckan gjord. Såld i enorma upplagor över hela världen och har filmatiserats.

En annan debutant, Katarina Bivald (f 83, för övrigt yngst i det här lektionen), debuterade med boken Läsarna i Broken Wheel rekommenderar, och hon var den första bland svenska feelgoodförfattare som skrev om en bokhandel. Det konceptet har många snott sedan dess. Förmodligen för att det gick så himla bra för Katarina. Hon sålde massor  i Sverige, men slog också i USA vilket är EXTREMT svårt. Men  hon kan stoltsera (vilket hon aldrig gör. Hon är alldeles för blygsam för det som vi andra  hade presenterat  oss med) att ligga i veckorNew York Times försäljningslista.

Fredrik Backman, avslutningsvis. En man som heter Ove.
En berättelse om en man som har förlorat sin fru. VEM kunde tro att den skull slå på det sättet som den gjorde. Backman hade en fördel av att ha en blogg med massor av följare, och att de kanske skulle köpa hans debut hade förmodligen förlaget räknat med. Men resten är förstås en dröm för både Fredrik och förlaget.
Och för den amerikanska förlaget som köpte rättigheterna.
Idag är Fredrik förmodligen lika känd bland bokläsare i USA som här.

Det finns förstås flera, det här är exempel jag kom på nu när jag skriver ned lektionen.

Så vad lär vi oss av detta?
Har jag ett recept?

Nej, egentligen inte, men jag tror på följande utifrån författarna ovan:



1. Ha en helt unik bokidé.

Jag skulle säga att det är det centrala. Att sno av någon annan är utöver osnyggt inte heller en väg till bestsellerframgång. Många har försökt kopiera E.L James men läsarna har föredragit originalet.

2. Ålder är oväsentligt, eller så är det tvärtom: ålder är en förutsättning?

Jag försökte hitta andra megastora författare, som Suzanne Collins Hungerspelen men hon är årsbarn med mig och ja, typ, ÄLDRE!

3. Uppfinn karaktären alla berörs av.

Det behöver inte vara bomber och granater, blodiga mordoffer och en omöjlig konstapel som löser ett mord. Det kan också bara vara så att man till att börja med hittar rätt karaktär, som Hundraåringen och Ove. Jag skulle tro att både Jonas och Fredrik hittade karaktärerna innan de fann historien (men om detta vet jag inget egentligen).

4. Författarna har älskat sin karaktär(er).

De har förmodligen skrattat med (Hundraåringen och Pensionärsligan är ju båda komedier), gråtit för och hejat som tusan på karaktärerna i böckerna. De har älskat att skriva sina böcker. Jag tror att det är superviktigt! Känna som, inte bara känna med. Det finns många lektioner som pratar om det tidigare i skolan. Läs dem!

Typ så, denna 29e lektion i Virusskrivskolan.
Kul att ni hänger med!

(Minns var ni läste det först. De kan hända att andra skrivskolor kommer att kopiera min när ni har skrivit en bok som blåser taket av alla landets boklådor!)


Kommentarer

  1. Mitt första manus är en galen satirisk fantastik som jag hoppas ska bli en bestseller om den ges ut hahaha Jag behöver pensionspengar. Jag har skickat iväg den och fått åtta nej hittills. Men skam den som ger sig. Ett svar var faktiskt personligt där den fick beröm, men tyvärr ...
    Nu blir det en självbiografisk/ feelgood-isch. Hujedamig.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det

Lektion 36.

 Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola.  För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus.  Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback.  Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen.  Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi

Lektion 18,5

Jag tog ledigt idag. Istället går jag runt här och lyssnar på ABBA, dansar, rensar, städar och är på gott humör. Ledig är superviktigt, alltså planerar jag in det på samma sätt som jag planerar in min skrivtid. I morgon jobbar jag med Sonja igen, och på söndag hoppas jag vara klar för den här gången. På måndag ska deklarationen vara klar, så nästa lediga dagar blir den 5e och 6e. Sedan ska jag korrläsa Flanagans innan jag får tillbaka Sonja igen. Det är väl ingen lektion tänker ni. Det är det väl visst det, säger jag. I alla fall en halv. Tänk om du får din bok antagen och sedan ska redigera med deadlines samtidigt som familjen skriker, jobbet gapar och väninnorna hotar med att överge dig helt. Tror du då att det är bra eller dåligt att du redan innan ditt stora genombrott (där vi alla 58 pers som säger sig följa skolan ska få gå på releasefest) förstår vikten av planering, struktur och att du redan nu lär dig att följa ditt eget uppsatta schema? Om du tror att någon annan