Fortsätt till huvudinnehåll

Lektion 24

Hålla upp ett tempo tänkte jag var ett bra tema idag när de flesta av er verkar skolka.

Och jag tror att det är representativt för hur det brukar se ut. Entusiasmen flödar i början, allt är så roligt och nytt, men sedan dyker något upp, man skjuter det åt sidan, i värsta fall skjuter någon ANNAN en åt sidan – och så gör man det i morgon istället.

Men mina damer och herrar, låt mig då också säga att det är detta som skiljer agnarna från vetet.
Inget borde naturligtvis kunna skilja dig från ditt projekt. Du borde bära de som en dyrbar Mingvas (alltså typ).
Fast jag fattar ju livet. Det där som man försöker kontrollera men som ändå på något mystisk sätt tar över och skjuter planer i sank.

Så det här blir blandat bandat om tempo.

Ett par frågor som inte har fått svar och ett tips från John Häggblom som är förläggare på Forum (där jag kommer ut).

Först vill jag tipsa om att han kör en skrivlektion, live, på instagram i morgon. Blir naturligtvis superbra! Han ska prata om det mesta och om hur man skriver bra sexscener.
Följ gärna upp med frågor om det här på bloggen om det är så att ni inte riktigt förstår något, eller hinner få svar av John på liven. Skulle tro att många lyssnar.
Klockan 19.00. https://www.instagram.com/john_haggblom/

Förra gången han sände tipsade han om vad ett följebrev bör innehålla och nu är förstås få av er framme vid det, men när ni är det  – efter att ha gett järnet i sommar – så sa John att det är en fördel att bifoga en sida eller två med synopsis på manuset ni skickar.
Bra grej, som jag aldrig har hört förut.
En synopsis är en sammanfattning av din bok, inte en säljtext.

Och sedan ett par frågor som har legat en stund, sorry för det:

Jag har ett ”färdigt” bokmanus som är stött och blött förutom av mig själv även av dotter och man. Två personer som läser med helt olika ögon och som jag litar på vågar vara ärliga.
Efter otaliga genomgångar känns det som, har jag skickat in manuset till några förlag jag gillar och fått feedback från två, so far.
Jag har insett att mina karaktärer behöver vässas och har några idéer om hur. Problemet är att jag kört totalt fast och vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja. Skulle behöva bolla med en utomstående person om hur komma vidare.
Vad har du för tips i mitt läge, ska jag vända mig till en lektör och har du i så fall förslag på någon bra?

Hej, vad kul och grattis till komplett manus, hurra vad bra gjort.
Jag tror att din tanke på en redaktör är snorbra, det är fantastiskt att få feedback av någon som kan flytta lite på de väggar man oftast låser in sig bakom.
Ett tips är https://johannasdeckarhorna.com/ som jag vet är duktig. 

Det finns många fler såklart, men börja där så kan du ju kolla på sidan och se om det kan vara något för dig. Lycka till!! 
Och ni som har tips på lektörer kan väl fylla på i kommentarsfältet här eller på insta?

Har börjat redigera och får inte till indraget som brukar finnas vid dialog. Hur stort indrag är lämpligt och hur gör man lättast för att det inte ska ta för lång tid??

Använder du word så kan du lägga in det så att indraget kommer automatiskt vid enter eller tab. 
Jag brukar lägga in det, och radavstånd, samtidigt. Samma knapp i word.
Jag brukar ha 0,5 i indrag  och 1,5 i radavstånd, men tror att det där skiljer sig lite åt mellan författare.Jag vill gärna att det ska se "rätt" ut från början när jag skriver. 
Hoppas att det hjälpte dig något?

Dramaturgi: hur man få en berättelse lite mer intressant än från A till Ö

Okej, lite favorit i repris. Tempo återigen.

Hur får man till en berättelse som man vill skriva klart, skulle jag vilja formulera det. För  så länge du tycker att det är kul att skriva har du förmodligen din berättelsemotor i full gång.

Om vi håller oss till underhållningslitteratur, som är det enda jag begriper något av, så måste man ha en motor i berättelsen. Den motorn handlar om en två eller flera huvudpersoner som vill något. De börjar på en punkt och vill innan berättelsen är slut, ha tagit sig till en annan.
(ELLER så tvingar omständigheter dem att förflytta sig)
Exampel kan vara:
De vill skilja sig, 
hitta ett jobb, 
lokalisera en mördare, 
undgå en mördare, 
gifta sig, 
få barn, 
göra en ensamvandring, 
bygga ett hus, 
förändra en relation, 
få en kompis, 
klättra upp ur ett hål,
ta sig hem från Peking med tåg.

Det finns tusen och åter tusen motorer som kan driva en berättelse framåt.

Ditt jobb som författare är att ta reda på vad det är din huvudperson vill - låt säga att din bok handlar om Petra som ska bygga ett hus. 
För att din berättelse inte ska sluta med att allt går finemang hela vägen, byggarna är alla schysta och ger bra priser och takets konstruktion är den bästa som har gjorts i hela kvarteret, är det ditt jobb att sätta sådana käppar i hjulet för den stackars Petra att hon är på väg att ge upp och istället flytta in i en etta i Bredäng. 

Din huvudperson ska inte få det som den vill ha. För när du tycker att nu har Petra fått nog med trubbel, nu borde det lösa sig, så sticker du in två käppar till. 

För nu kommer ju det det roliga: hur sjutton ska din karaktär kunna lösa det här? Det ska kännas nästan helt omöjligt för dig som författare också. För lösas måste det. Du kan inte överge din karaktär förrän du har löst hennes dilemma.
Det är motorn, själva problemet, som din bok handlar om.

Men sedan måste du känna din karaktär. Vad driver Petra framåt, vem är Petra, vilka hemligheter bär Petra på, vem är vän och vem är hennes fiende. Allt det avgör ju på vilket sätt lösningen kommer.


Det spelar ingen roll om du i vilken genre du än skriver. Det är alltid något du måste lösa fram till slutet. Känns det som om inget händer så in med en händelse.
Det är inte svårare än så 😃, haha.

Jag älskar kommentarer så fråga på. 
Om du klickar i anonymrutan ska det funka även för er som inte har ett googlekonto.

Det var dagens lektion.
Glöm inte John i morgon!





Kommentarer

  1. Tack för bra tips. Jag får nog sätta alarmet imorgon så jag inte glömmer��
    Jag håller ju ett lågt tempo. Jag planerade så från början eftersom jag visste att jag skulle ha lite tid. Jag håller min planering och ligger i fas. Men jag håller på att strukturera om. Hade först tänkt en novell men det blir inget av med det. Min berättelse är bara i början än och det ramlar på i huvudet på mig så jag tänker skriva på. Hade delmål till midsommar och sen se hur jag ska gå vidare men det visade sig innan så det är inget att tveka på.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Men vad härligt, Kristina! Bra att du har en plan och att du känner dig okej med tempot. Heja!

      Radera
  2. Nanny Lundin15 juni 2020 13:51

    Jag krigar på mot mitt mål att skriva en halvtimme om dagen men med undantaget att jag ska känna att jag kan sköta mitt jobb som är mentalt krävande. Är en person med rätt lång startsträcka vissa dagar innan det blir ösigt i fingrarna så jag behöver en timme. Men jag har kört mååånga halvtimmar sen vi började skrivskolan! Det är jag stolt över. Det händer så coola grejer varje pass och jag kämpar att bara våga fortsätta i samma och inte sexig om. Tack för lektionerna ���� nu fortsätter vi kämpa allihop! Pepp pepp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad kul att höra. Heja, vad bra gjort!!

      Radera
  3. Hej Åsa! Jag skriver en biografi och har mycket problem med dialogerna. Hur skriver man egentligen? Om någon säger en mening och sedan fortsätter prata. Hur förklarar man vem det egentligen är som pratar?
    Kan du inte göra en lektion i hur man skriver dialoger? Det är ju en stor del av en bok. Och det långa talstrecket, hur får man till det i word på en mac? Talstreck eller kommatecken förresten? Vart sätter man kommatecken? Många frågor. Allt är oklart :-) Pust! Hjälp!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej, det allra bästa tipset jag kan ge dig är att titta i en bok. I dialog använder man nästan alltid sa. "Det var roligt", sa Åsa.
      Det går nästan inte att lära ut hur man gör, man lär man sig bäst genom att titta i en roman som har mycket dialoger.

      Det långa talstrecket får du om du håller ned option ( mitt emellan command och Control, i alla fall på min mac) samtidigt som du trycker på bindestrecket.
      Jag använder citattecken i mina dialoger, har aldrig använt talstreck. Det är en smakfråga.

      Radera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 1

Läs det här, och bestäm dig sedan för om du ska hänga med på resten. Jag vill ha en kommentar från dig i kommentarsfältet. Jag hänger med räcker.

Okej.
Here we go!

(Först vill jag säga att jag faktiskt är coach. Jag har gått en lång utbildning hos ett utbildningsföretag som heter Coach2Coach (klicka här), och därefter arbetade jag i 4 år i egen regi med enskild coaching och anlitades av beroendekliniker för grupper,  fram tills jag kunde försörja mig som författare. Inget fusk här inte.)

Hur kommer man igång med sitt bokskriveri. Den ständiga frågan. Jag har postat det här inlägget med tips förut, men nu när vi har en virusskrivskola vill jag påstå att det är aktuellare än någonsin.

Jag tror att det finns lika många igångsättningssätt som det finns författare, alltså kan jag bara berätta om hur jag gör, och det är verkligen inget facit (men gör gärna som jag ändå).

I mitt fall börjar det alltid med att jag har bestämt mig för att skriva en BOK.
Inte försöka, inte prova, inte testa.
Jag har be…

Lektion 22

Många börjar sin skrivkarriär med att skriva självbiografiskt. Det gjorde jag också.

Jag tyckte att jag hade en historia värd att berätta och när jag skrev den hade jag inte en tanke på att det skulle bli något mer efteråt. Inte ens när den blev utgiven och jag var på min första bokmässa, tänkte jag tanken.
Elva år senare vet jag att jag uppenbarligen hade många fler böcker inombords.

När det gäller självbiografier – och att få dem utgivna – gäller det att ha en unik historia, en som man kanske också är beredd att prata högt om.
Min egen bok, Casanovas kvinna, handlade om medberoende och min relation till en man som missbrukade sex, att den skulle bli antagen var jag faktiskt rätt säker på. Det fanns ingen som hade berättat om något dylikt tidigare.
Och jag var dessutom beredd att prata om den, men det visste inte förlaget (Kalla Kulor) när de först kallade mig till ett möte. De blev intresserade av storyn och såg förmodligen att den gick att sälja.

De var också intresserade av att ve…

Lektion 21

Gestaltning.

Det är mycket prat om gestaltning när det gäller böcker och hur vi skriver dem.
GP recenserade min bok Sexstrejken och sa ungefär så här. "Hellberg kan inte gestalta."
(Go´kväll sa däremot att det var en lysande bok som alla måste läsa).

Det är inte så enkelt som att den ena recensenten har fel och den andra rätt.
Förmodligen har man närmat sig texten med olika förväntningar.

Att gestalta något är att skapa en upplevelse och en känsla hos läsaren, medan den berättande texten mest når hjärnan. Och de flesta av oss som läser vill ju känna i hjärtat, och då behöver vi gestaltningen som hjälp på traven för att se det som händer som om det skedde framför oss.

Man kan gestalta med att använda sig av verb – göra en händelse av det man vill berätta om – eller genom dialog som också är gestaltning.

För att få till det där kan man öva om man vill.
Jag tycker att jag lär mig mycket av skrivövningar.
Senast jag gjorde det blev det en kortroman, Laholmsflickan, som ingen som…