Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Lektion 34

Frågelåda, så lite blandat bandat. Fråga:  Detta med hjälp från andra. För mig är det inte självklart om jag ska be nån testläsa alls, låta nån läsa tidigt efter första utkast eller låta nån läsa sent. Vågar man ”lita” på sin egen förmåga att redigera ett manus till en nivå som förtjänar inskick till förlag eller gör man sig själv en otjänst? Bra fråga.  Kan du be någon läsa när du har redigerat och ge tydliga anvisningar om vad du vill att de ska titta på? Jag är lite allergiskt mot att låta andra bedöma om det man har skrivit är bra eller inte, bättre då med frågor du behöver svar på – och att låta någon som du vet är noggrann att korrläsa. Det finns alltid småfel, hur många gånger man än har gått igenom sin egen text.  Men, om man inte har någon som man litar på kan man såklart skicka in ändå!  Bara kör! Heja! Fråga:  Sedan hoppas jag på någon proffs som kan det här med meningsuppbyggnad, sätta rätt tecken där de skall vara mm. Jag vill berätta men begränsas av att redigera utan att
Nya inlägg

Lektion 33

 Var är ni? Hur går det? Har ni hittat tillbaka till höstrutinerna? Ska vi prata om det idag? Min lektioner kommer från mina fingrar och jag har ingen plan. Som vanligt blir det som det blir. Nu är ju det här min skrivskola och jag har idéer som är bara mina, alltså är det viktigt att du sorterar ut vad som är viktigt för dig.  Att ge goda råd ska man vara försiktig med till den som inte har bett om att få det, och mina råd ska ni förstås väga på samma sätt. Jag har träffat på personer som blir sura om man inte gör som de råder och sådana människor är bra att passa sig för. Alltså ... ta till dig av det som passar som gör att du får ihop ditt manus, strunta högaktningsfullt i resten. Just nu redigerar jag och det betyder att jag har fått feedback på mitt manus från förlaget och det betyder också att jag måste väga det som min förläggare råder mot det som är mina idéer.  När min förläggare kommer med förslag i (mitt digitala) manus sätter hon ett frågetecken bakom det hon föreslår.  Det

Lektion 32.

Äntligen samlar vi ihop oss och tar oss an Virusskrivskolan, HÖSTEN 2020. Termin 2, kan vi kalla den det? Vi kickar igång hösten med ett stort SATAN vad bra ni är, ni som hade modet att skicka in det första kapitlet av ert romanprojekt (och alla andra som har fått tummen ur). Det var otroligt roligt att läsa, tack för förtroendet ni visade mig. Jag tänker att vi ska hålla oss kvar i det lite, och det jag upplevde att jag såg i många första kapitel (det kom in 35 stycken!).  Och var nu med på att detta är MIN åsikt, det kan finnas tusen andra. Men nu är det min skola, alltså får ni stå ut med lite rektorsfasoner från mig. Ingen pekas ut här, utan det här är generellt sådant jag har tänkt på. 1. Man har alldeles för många karaktärer med i första kapitlet. Namnen flödar och det blir emellanåt svårt att hålla isär vem som är vem.  2. Man har glömt att peka ut en riktning. Jag har svårt att se vad boken ska handla om. Man har glömt att plantera en röd tråd. Den är minst lika viktigt som att

Till er som är som har lämnat in första kapitlet!

 Jag tar tag i det direkt, men ni är ungefär 35 personer som har varit MODIGA nog att skicka in och det kommer att ta lite tid. Min respons kommer att bygga på mitt eget tycke och smak, som det förstås alltid gör när det gäller manus och böcker, men jag ska försöka se vad ni kan tänka på framöver – utifrån mitt perspektiv och det vi har gått igenom i lektionerna.  Feedbacken kommer att bli kort och koncis. Strunta i det som du inte tycker känns rätt för dig och ta till dig av det andra. Ungefär så! UPDATE. Jag kommer att ta er i turordning efter hur ni skickade in, för rättvisans skull. Det betyder att om du skickade in nära deadline kommer det att ta ett tag att få respons.  Hurra!

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det

Lektion 30

Trettio lektioner i Coronans tidevarv, lite lägre tempo från mig under de sista två månaderna, men så sprutade jag ju ur mig massor i början av min virusskrivskola. Det finns lika många sätt att skriva en bok som det finns coacher, lektörer och lärare. Det har jag sagt tusen gånger och det är värt att  upprepas. Mitt eget tempo är svinhögt, andra vill skriva lite då och då. Personligen är jag ju av den bestämda åsikten att det inte finns ett rätt här, utan det som passar dig är sättet du ska skriva på. Blir det en bok har du gjort rätt! Passa dig för dem (och mig när jag glömmer bort att säga  det) när vi säger att du ska göra på ett visst sätt. Det är bullshit. Men det är ju klart att det är kul om du har lyckats komma loss från tummen som satt i röven och faktiskt har börjat jobba på BOKEN! Jag är galet nyfiken på hur det går och om du har hittat det skrivsättet som passar dig. Idag tänkte jag prata om ton och rytm, två termer som egentligen inte hör ihop men som båd

Lektion 29

SÅ  SKRIVER MAN EN BESTSELLER. Ni ser rubriken ibland och jag vet inte hur det är med er, men själv blir jag lite upphetsad. Det låter ju underbart om det finns en sådan manual. Men vad jag förstår så kan inte ens förlagen som ger ut böcker säga vad som kommer att slå och inte och frågan är: kan jag det? Förmodligen inte. Men jag har en idé om vad som krävs. Häng med! Jag tänker på min gamla coachlärare Kjell Enhager som ofta pratade om att man nog ska titta mer på dem som lyckades. Hur gjorde de för att nå framgång? Vi vet att Björn Borg nötte slag mot garageporten hemma i Södertälje. Vi vet att Gunde tränade mer än alla andra, att Stenmark valde att lära sig gå på lina för att få den perfekta balansen, att Sörenstam var rädd för segerintervjuer och ofta slog bort sig på grund av det (men uppenbarligen kom tillrätta med problemet.) Många män i den idrottssamlingen, men vi kan ändå ta med oss något av det som också den här skolan har pratat om i andra avsnittet (tror