Fortsätt till huvudinnehåll

Inlägg

Lektion 36.

 Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola.  För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus.  Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback.  Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen.  Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi
Nya inlägg

Lektion 35

 Är det inte lustigt att när jag verkligen har tid att lägga på min skrivskola eftersom mitt manus är på utflykt till BEDÖMMARE (jaja, bedöma stavas med ett m, men jag tycker att min egengjorda ord är snyggare med två!), lägger jag den istället på att googla skor, fundera på nya tapeter och tar långa, skinnflående, bad. Det är som om hjärnan är intälld på att inte skriva, bara ta det piano till manuset kommer tillbaka i juldagarna. Well, låt oss utmana det lilla huvudet med en lektion som jag så här långt inte har en aning om vad den ska handla om, men det brukar ha löst sig när jag har skrivit klart. Var det någon av er som lyssnade på John Häggblom och Anna Fredrikssons prat häromdagen om dramaturgi? Väldigt intressant, jag skulle tro att den finns sparad på Johns instagram om det är så att ni missade den. Jag har skrivit om dramaturgi i tidigare lektioner och min vinkel skiljer sig inte alls från Annas och Johns, men vi kanske lägger fram den på olika sätt. Du hittar mer om det i le

Lektion 34

Frågelåda, så lite blandat bandat. Fråga:  Detta med hjälp från andra. För mig är det inte självklart om jag ska be nån testläsa alls, låta nån läsa tidigt efter första utkast eller låta nån läsa sent. Vågar man ”lita” på sin egen förmåga att redigera ett manus till en nivå som förtjänar inskick till förlag eller gör man sig själv en otjänst? Bra fråga.  Kan du be någon läsa när du har redigerat och ge tydliga anvisningar om vad du vill att de ska titta på? Jag är lite allergiskt mot att låta andra bedöma om det man har skrivit är bra eller inte, bättre då med frågor du behöver svar på – och att låta någon som du vet är noggrann att korrläsa. Det finns alltid småfel, hur många gånger man än har gått igenom sin egen text.  Men, om man inte har någon som man litar på kan man såklart skicka in ändå!  Bara kör! Heja! Fråga:  Sedan hoppas jag på någon proffs som kan det här med meningsuppbyggnad, sätta rätt tecken där de skall vara mm. Jag vill berätta men begränsas av att redigera utan att

Lektion 33

 Var är ni? Hur går det? Har ni hittat tillbaka till höstrutinerna? Ska vi prata om det idag? Min lektioner kommer från mina fingrar och jag har ingen plan. Som vanligt blir det som det blir. Nu är ju det här min skrivskola och jag har idéer som är bara mina, alltså är det viktigt att du sorterar ut vad som är viktigt för dig.  Att ge goda råd ska man vara försiktig med till den som inte har bett om att få det, och mina råd ska ni förstås väga på samma sätt. Jag har träffat på personer som blir sura om man inte gör som de råder och sådana människor är bra att passa sig för. Alltså ... ta till dig av det som passar som gör att du får ihop ditt manus, strunta högaktningsfullt i resten. Just nu redigerar jag och det betyder att jag har fått feedback på mitt manus från förlaget och det betyder också att jag måste väga det som min förläggare råder mot det som är mina idéer.  När min förläggare kommer med förslag i (mitt digitala) manus sätter hon ett frågetecken bakom det hon föreslår.  Det

Lektion 32.

Äntligen samlar vi ihop oss och tar oss an Virusskrivskolan, HÖSTEN 2020. Termin 2, kan vi kalla den det? Vi kickar igång hösten med ett stort SATAN vad bra ni är, ni som hade modet att skicka in det första kapitlet av ert romanprojekt (och alla andra som har fått tummen ur). Det var otroligt roligt att läsa, tack för förtroendet ni visade mig. Jag tänker att vi ska hålla oss kvar i det lite, och det jag upplevde att jag såg i många första kapitel (det kom in 35 stycken!).  Och var nu med på att detta är MIN åsikt, det kan finnas tusen andra. Men nu är det min skola, alltså får ni stå ut med lite rektorsfasoner från mig. Ingen pekas ut här, utan det här är generellt sådant jag har tänkt på. 1. Man har alldeles för många karaktärer med i första kapitlet. Namnen flödar och det blir emellanåt svårt att hålla isär vem som är vem.  2. Man har glömt att peka ut en riktning. Jag har svårt att se vad boken ska handla om. Man har glömt att plantera en röd tråd. Den är minst lika viktigt som att

Till er som är som har lämnat in första kapitlet!

 Jag tar tag i det direkt, men ni är ungefär 35 personer som har varit MODIGA nog att skicka in och det kommer att ta lite tid. Min respons kommer att bygga på mitt eget tycke och smak, som det förstås alltid gör när det gäller manus och böcker, men jag ska försöka se vad ni kan tänka på framöver – utifrån mitt perspektiv och det vi har gått igenom i lektionerna.  Feedbacken kommer att bli kort och koncis. Strunta i det som du inte tycker känns rätt för dig och ta till dig av det andra. Ungefär så! UPDATE. Jag kommer att ta er i turordning efter hur ni skickade in, för rättvisans skull. Det betyder att om du skickade in nära deadline kommer det att ta ett tag att få respons.  Hurra!

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det