Fortsätt till huvudinnehåll

Lektion 25

Helt galet vilken lång utbildning det här är.
Och längre kan den bli.
Allt hänger på El Corona, dominanten i mitt liv just nu.

Det poppar upp skrivskolor överallt på instagram,  det är många som vill lära ut hur man gör.
Härligt, det finns en återväxt när min skola klappar igen, det är ju bra.

Sedan kan det ju faktiskt också vara så att de andra skolorna är bättre än den här som jag helt ärligt  känner spretar lite emellanåt.
MEN. Det får ni stå ut med.
Om jag skulle börja ha krav på mig själv kommer jag att överlåta verksamheten till dem som tar betalt, det här ska vara kul för er och för mig och DET ÄR DET än så länge!

Hurra!

Först: Tusen tack till de tio modiga kvinnor som vågade anta utmaningen att skicka in en text och få en gnutta feedback på den.
Om ni visste vad mycket kritik  feedback man får om man blir antagen, så att ha vågat slänga sig ut som ni tio gjorde är superbra inför framtiden! Heja!


För det andra: Jag har RELEASE på min nya roman Kvinnorna på Flanagans i morgon. En annorlunda  releasedag, där jag kommer att sitta ensam hemma och skåla i kaffe och jobba. Men klockan  14.00 intervjuas jag av Hultgrens bokhandel på instagram och vill ni lyssna så finns länk under senaste snyggbilden på mig själv i mitt flöde.

Och så vill  jag  återigen påminna om att jag inte svarar på frågor på mejl, jag läser inte manus och skickar inte privata meddelanden. Det hinner jag inte.
Men här kan ni breda ut er hur mycket som helst och jag svarar er i kommentarsfältet så att det kommer alla till godo.
Jag har förstått att det kan vara vanskligt att kommentera från mobilen, men från dator går det lysande.
Om inte, så ställ frågor på insta i kommentarsfältet (skicka inte meddelanden för de försvinner eftersom jag få många) så samlar jag in dem och gör lektioner av dem här.

Idag tänkte jag att vi ska ägna åt oss just sådana frågor jag får på Instagram.

Något jag funderar på är avslut av kapitel; i början försökte jag få till små cliffhangers (eller vad man ska kalla det) vid varje kapitelslut. Men det kändes som det blev lite för mkt ☺️ Är väl en smaksak men hur brukar du tänka där? Man vill ju locka till att vända blad, men ändå hålla det ”lagom”.

Tack för frågan!

Cliffhangers vet jag inte hur man översätter, men jag utgår att alla förstår vad som efterfrågas.
Jag tänker så här när det gäller mina egna kapitel: de ska avslutas på ett sätt som gör att du vill läsa vidare.
Om man som jag har fler än en huvudkaraktär är det ännu viktigare för då måste du få en känsla av att vilja fortsätta TROTS att det kommer ett annat perspektiv först. Därför gör jag något litet i varje kapitel, inte ens alltid noterbart, men jag vet – för jag släpper min ELFTE fullängdsroman i morgon –  vad  ni går igång på.
Och vad jag går igång på.
Jag ska ju känna lust att få veta vad som händer härnäst och med mitt sätt att bygga en roman så vet jag ju det först när jag skriver nästa kapitel.

Så om vi stannar där, så ja, någon form av drivkraft i slutet som gör att du vill läsa vidare.

Men det sagt: det behöver inte vara bomber och granater. Det kan vara något ofullständigt, en vibration, ett ögonkast. Inget stort.
Men tillräckligt mycket känsla för att väcka läsarens intresse.


Lyckliga slut hör ju till genren. Men måste det sluta lyckligt? Har du någon gång känt att ett lyckligt slut var fel? En annan fråga är om sexscener, hur gör man för att våga skriva dem? Rodnar vid blotta tanken på att ha med sex i det jag skriver ☺. ßå nästa fråga blir då: Är sexscener viktiga, hur tänker du kring det? 

Tack för frågorna!

Om man ska skriva feelgood så är det korta svaret ja, det måste sluta lyckligt. Om man med det menar ett tillfredsställande slut, ett där du som läsare känner dig nöjd.
Huvudpersonerna ska vara på väg mot något bra, och det måste vi känna. Men det behöver inte vara jubelscener, även om det också är bra slut :)
I en trilogi som jag skriver nu, tänker jag lite annorlunda, där kan det finnas både hopp och förtvivlan samtidigt eftersom bok ett leder in i bok två etc.

Sex. Åh. Sex. We love the sex, som fransmannen i Sex and city säger till Carrie.

Fast nej, det är inte alls nödvändigt. Det finns massor med feelgood och som inte innehåller sex. Jag själv gillar att berätta om kvinnor med en stor lust och som inte ägnar sig åt att klaga på sig själva och som tar för sig lite, men det är jag det.
En av världens bästa feelgoodförfattare, Jane Austen, hade verkligen inte sex i sina. Det känns vibrerande ändå.
Om sexet ska vara där ska det ha en betydelse, lika stor betydelse som allt annat din roman.

En strukturfråga; skriver på ett manus med parallella trådar och personer som kommer gå ihop/mötas mot slutet. Plus lite hopp i tiden. Inte det lättaste har jag märkt 😅 Har du några heta tips för att hålla strukturen (och lite ordning i huvudet..)..? 🤔

Hm. Bra fråga. Struktur har vi pratat om några gånger här.
Jag jobbar själv med tidshopp i min nya serie och det gäller att använda det rätt.

1. Kan du placera hoppen i enskilda kapitel? Möter vi kanske båda trådarna där?

2. För att hålla ordning: Gör anteckningar, tidslinjer. Använd post-it. Kalender/Almanacka.

3. Försök att väva ihop nu med då, det vill säga:  avsluta ett kapitel så att det blir självklart att man går bakåt i tiden i nästa. Och tvärtom, avsluta bakåtblickenkapitlet med något som självklart leder till nutid :) Galet utmanande, men det blir bra när du får till det.

4. Om du har två historier som ska gå ihop på slutet så måste kapitlen löpa omlott, så att vi inte tappar en av trådarna. Vi måste känna lika mycket för båda karaktärerna.

Var det ett svar på din fråga?


Läste på din blogg att dina kapitel blir 3-4 sidor långa. Men mina kapitel blir inte så långa då jag bryter dem där det känns bra. Kan jag räkna antal ord/ dag istället och ändå få ihop det?

Gillade ditt tips om att strunta i alla regler och det det blir en bok av är det rätta sättet.

Jag tror att jag ska fortsätta göra så som jag har börjat, men är oroad över ordmängden. Att manuset blir för kort. Hur bör jag tänka? Eller ska jag tänka alls i nuläget? Borde jag skriva på och se vart det leder?

Med min första bok - En biografi - hade jag bara en punktlista över innehållet. Det blev en bok av det och den är fortfarande populär hos läsarna. Borde jag prova att göra samma sak. Det är mina egna tankar som ställer till det för mig.

Hur hade du gjort?


Hej, tack för frågan!

Kan det vara så att där du bryter borde det istället bli ett nytt stycke, inte ett nytt kapitel?

En fullängdsroman ( i underhållningsgenren) är från 60 000 ord och uppåt. Färre än så räknas som en längre novell.
Fast i den svårare litteraturen finns det böcker som landar på kanske 130 boksidor totalt. Att jämföra med underhållning som nästan allt är på över 300 boksidor.
Mina egna brukar landa på ungefär 90 000 ord (350 tryckta boksidor).
Ett kapitel är i mina böcker någonstans mellan 1200 och 1800 kanske.
Totalt ungefär 50 kapitel.

Risken med för korta kapitel är att det kan kännas hattigt att läsa, men får man till det så blir det ju toppen.

Kul, lite tekniska frågor idag.


Fyll på i kommentarsfältet här eller på insta i kommentarsfältet (inga meddelanden som sagt)!




Tjohoo!





Kommentarer

  1. För mig är det bra att skrivskolan spretar för det stämmer bra med mitt eget spret. Frågor jag har brukar jag lägligt få svar på just när jag börjat fundera på dom men inte kommit till att fråga. Är nog för att jag har lågt tempo.
    Jag har nyss börjat fundera på att det börjar bli dags att rita upp en tidslinje och så kom det här i lektionen. Perfekt!

    Vad gäller feedback/kritik så tänker jag på det som utbildning. Jag tycker du svarade konstruktivt och trevligt så det blev bara positivt att få reda på vad jag kan jobba med. Det blir säkert värre om manuset blir antaget, ha ha!

    Hoppas du haft en toppenbra releasedag ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag svarade med det försvann visst, jag testar igen. Vad bra, heja. Tempot ska passa dig ingen annan!

      Radera
  2. Hej och tack för fin feedback på min text. Du hade inga förslag på förbättringar vilket förstås känns jättekul men också lite tråkigt eftersom jag har skrivit en roman som "ingen" vill förlägga. Har du givit upp om en färdigskriven roman och börjat om på något nytt? Det känns som om jag har ihjäl en vän nästan...

    SvaraRadera
  3. Jag uppskattar verkligen din skrivskola! Härligt att något positivt kommit ur Corona �� Jag har inte fått någon feedback på min text men förstår på kommentarerna här att andra fått. Har tänkt att du säkert har fullt upp men kanske har mailet försvunnit ut i cyberrymden? Ser så fram emot att få feedback på min text!

    SvaraRadera
  4. Karin: Fick du någon som helst feedback från förlagen? Kan den vara för lik andra utgivningar? Om det är något jag har lärt mig så är det att man måste sticka ut på något sätt, mer i sin debut än i nummer två och tre. Har du tagit hjälp av någon utomstående? Lektör? De brukar kunna vara raka med sin feeback.

    Nej, jag har aldrig gett upp, däremot plockat bort en karaktär en gång, som drog ned historien. I min Toscana tur och retur var det från början 3 huvudpersoner och när jag tog bort en av dem fick jag skipppa 50 % av romanen och skriva om. Det var det värt :). Men jag hade kontrakt på den och det är klart att det är annorlunda.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har använt lektör i två omgångar. Hon gav grönt ljus efter andra redigeringen. Testläsare i målgruppen som tyckte: jättebra! Några förlag gav feedback: "det händer för mycket", en huvudkaraktär är för "beige", med de flesta sa bara att det inte passar in i deras utgivning alt ingen feedback alls. Ett förlag var intresserat men jag fick då veta av en känd och utgiven författare att det var ett opålitligt ställe så jag tackade nej. Nu ligger romanen och surar som e-bok på några köpställen. Jag tror jag sålt typ sju exemplar :)

      Står i valet och kvalet mellan att helt börja om eller redigera om texten till en tydligare feelgood. Nu ingår mycket drama och sorg också.

      Radera
    2. Om några förlag gav feedback att händer för mycket, så skulle jag lyssna på det. Att börja om, skriva något annat, är väl en god idé utifrån att du har redigerat den här så många gånger? Du kan ju få ihop en hel bok! Sorg och drama ingår, så tänk inte bort det. Det är slutet som ska vara positivt :) Fördjupa karaktärerna i befintliga scener istället för att skapa ny, är tipset för dagen :)

      Radera
  5. "Går" ju din skola i efterhand så jag missar ju tyvärr lite deadlines. Hade varit roligt/nyttigt att få lite text kritiserade/bedömd!

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 1

Läs det här, och bestäm dig sedan för om du ska hänga med på resten. Jag vill ha en kommentar från dig i kommentarsfältet. Jag hänger med räcker. Okej. Here we go! (Först vill jag säga att jag faktiskt är coach. Jag har gått en lång utbildning hos ett utbildningsföretag som heter Coach2Coach  (klicka här) , och därefter arbetade jag i 4 år i egen regi med enskild coaching och anlitades av beroendekliniker för grupper,  fram tills jag kunde försörja mig som författare. Inget fusk här inte.) Hur kommer man igång med sitt bokskriveri. Den ständiga frågan. Jag har postat det här inlägget med tips förut, men nu när vi har en virusskrivskola vill jag påstå att det är aktuellare än någonsin. Jag tror att det finns lika många igångsättningssätt som det finns författare, alltså kan jag bara berätta om hur jag gör, och det är verkligen inget facit (men gör gärna som jag ändå). I mitt fall börjar det alltid med att  jag har bestämt mig för att  skriva en  BOK . Inte försöka, inte prova, i

Lektion 36.

 Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola.  För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus.  Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback.  Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen.  Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det