Fortsätt till huvudinnehåll

Lektion 27




1. Hur skapar jag mina karaktärer?

Jag tror att jag har pratat om det här redan, men det skadar absolut inte att prata om det igen. Jag skapar alla mina karaktärer utifrån mig själv. Jag är både männen och kvinnorna, skurkarna och de snälla. 
För mig går de bara att förstå på det sättet. 
Om jag inte hittade dem inuti mig hade det varit oerhört svårt för mig att få dem trovärdiga när jag placerar dem i miljöer som inte alla gånger är det. 

När man rör sig i miljöer som osar lyx och flärd, känns det viktig att ha karaktärer som begriper sig på livet utanför, som ser sina privilegier och som har fötterna där de ska vara, det vill säga på jorden. 
Jag tror att mitt eget arv: Fjällbacka, uppväxt hos mormor och morfar, aldrig träffat min pappa etc, har gett mig bra förutsättningar för att skriva om lyxen på Flanagans eftersom jag känner till motsatsen.

Men det finns säkert många författare som istället hittar sina karaktärer i omgivningen och sedan kan fabulera ihop vilka de är.  

2. Jag har oftast bara hum om en karaktär när jag börjar skriva och då handlar det ofta om vilket kynne den karaktären har. Utåtriktad, gott självförtroende, blyg, hämmad etc. Utifrån det blir hon tydlig för mig redan i första kapitlet. 

Övning:Testa själv att fundera på hur en blyg människa är, hur hon använder gester, mimik, sitt språk, sin röst, hur hon är i förhållande till andra. 

3. Sidohistorier. Jag älskar dem. Eftersom jag blir lätt uttråkad så gläder det mig enormt när jag får till en bra sidohistoria.

I mitt fall hänger sådana alltid ihop med huvudhistorien till sist och dramaturgiskt tänker jag aldrig på när de dyker upp, däremot på att jag måste få ihop dem på slutet. 

Det kan emellanåt vara vanskligt. Jag har en tråd nu i mitt manus som jag just har börjat redigera, som jag ännu inte har knutit ihop utan ska i redigeringen, vilket är en utmaning. Det bästa är ju om den blir till en knut redan i första versionen.
Men det är också något jag gillar för det utmanar min skicklighet.

Worst case måste jag skippa den, men i bästa fall knyter jag in den i den röda tråden på något sätt på slutet. Håll en tumme.


Det var dagens korta skola för att svara på ett par frågor som var hängande.
Fyll gärna på med fler i kommentarsfältet här (funkar bäst på dator) eller på instagram.

Ny lektion på söndag!

















Kommentarer

  1. Kerstin Brandt25 juli 2020 kl. 02:11

    En fråga som kanske är lite tokig: Har det hänt att någon i din omgivning känt igen sig i en karaktär? Tänker att folk kan få för sig att de är med i boken på något sätt.

    SvaraRadera
  2. Unknown20 september 2020 kl. 01:39

    Mitt problem är kläder och stil för det intresserar mig inte. Däremot hör jag dem prata och röra sig så det känns inte svårt. Miljöbeskrivningar är också ofta trista. Både att läsa och att skriva. Om det verkligen inte har betydelse för handlingen.
    Den här gången har jag gjort dokument med bilder på olika stilar och kläder för karaktärer där de har betydelse. Men jag vet ju inte ens vad vissa saker heter. Tur Google finns.

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det
133 kommentarer
Läs mer

Lektion 36.

 Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola.  För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus.  Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback.  Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen.  Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi
168 kommentarer
Läs mer

Lektion 1

Läs det här, och bestäm dig sedan för om du ska hänga med på resten. Jag vill ha en kommentar från dig i kommentarsfältet. Jag hänger med räcker. Okej. Here we go! (Först vill jag säga att jag faktiskt är coach. Jag har gått en lång utbildning hos ett utbildningsföretag som heter Coach2Coach  (klicka här) , och därefter arbetade jag i 4 år i egen regi med enskild coaching och anlitades av beroendekliniker för grupper,  fram tills jag kunde försörja mig som författare. Inget fusk här inte.) Hur kommer man igång med sitt bokskriveri. Den ständiga frågan. Jag har postat det här inlägget med tips förut, men nu när vi har en virusskrivskola vill jag påstå att det är aktuellare än någonsin. Jag tror att det finns lika många igångsättningssätt som det finns författare, alltså kan jag bara berätta om hur jag gör, och det är verkligen inget facit (men gör gärna som jag ändå). I mitt fall börjar det alltid med att  jag har bestämt mig för att  skriva en  BOK . Inte försöka, inte prova, i
116 kommentarer
Läs mer