Fortsätt till huvudinnehåll

Till er som är som har lämnat in första kapitlet!

 Jag tar tag i det direkt, men ni är ungefär 35 personer som har varit MODIGA nog att skicka in och det kommer att ta lite tid.

Min respons kommer att bygga på mitt eget tycke och smak, som det förstås alltid gör när det gäller manus och böcker, men jag ska försöka se vad ni kan tänka på framöver – utifrån mitt perspektiv och det vi har gått igenom i lektionerna. 

Feedbacken kommer att bli kort och koncis. Strunta i det som du inte tycker känns rätt för dig och ta till dig av det andra.

Ungefär så!

UPDATE. Jag kommer att ta er i turordning efter hur ni skickade in, för rättvisans skull. Det betyder att om du skickade in nära deadline kommer det att ta ett tag att få respons. 

Hurra!

Kommentarer

  1. Åh, vad roligt att vi är så många! Hoppas du får några givande lässtunder :) Och kanske ser du något "fel" som återkommer ofta (i flera manus) som du kan skriva en ny lektion utifrån, vem vet :)
    Ser fram emot feedback.

    SvaraRadera
  2. Spännande! Lite läskigt också men mest spännande��

    SvaraRadera
  3. Läskigt, pirrigt, kasta sig ut, våga prova...och spännande! men tack för du tar dig tid coach!👍🏽😱

    SvaraRadera
  4. Jag hoppas mitt kom in i tid. Hur vet man om man kom med?

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 1

Läs det här, och bestäm dig sedan för om du ska hänga med på resten. Jag vill ha en kommentar från dig i kommentarsfältet. Jag hänger med räcker.

Okej.
Here we go!

(Först vill jag säga att jag faktiskt är coach. Jag har gått en lång utbildning hos ett utbildningsföretag som heter Coach2Coach (klicka här), och därefter arbetade jag i 4 år i egen regi med enskild coaching och anlitades av beroendekliniker för grupper,  fram tills jag kunde försörja mig som författare. Inget fusk här inte.)

Hur kommer man igång med sitt bokskriveri. Den ständiga frågan. Jag har postat det här inlägget med tips förut, men nu när vi har en virusskrivskola vill jag påstå att det är aktuellare än någonsin.

Jag tror att det finns lika många igångsättningssätt som det finns författare, alltså kan jag bara berätta om hur jag gör, och det är verkligen inget facit (men gör gärna som jag ändå).

I mitt fall börjar det alltid med att jag har bestämt mig för att skriva en BOK.
Inte försöka, inte prova, inte testa.
Jag har be…

Lektion 24

Hålla upp ett tempo tänkte jag var ett bra tema idag när de flesta av er verkar skolka.

Och jag tror att det är representativt för hur det brukar se ut. Entusiasmen flödar i början, allt är så roligt och nytt, men sedan dyker något upp, man skjuter det åt sidan, i värsta fall skjuter någon ANNAN en åt sidan – och så gör man det i morgon istället.

Men mina damer och herrar, låt mig då också säga att det är detta som skiljer agnarna från vetet.
Inget borde naturligtvis kunna skilja dig från ditt projekt. Du borde bära de som en dyrbar Mingvas (alltså typ).
Fast jag fattar ju livet. Det där som man försöker kontrollera men som ändå på något mystisk sätt tar över och skjuter planer i sank.

Så det här blir blandat bandat om tempo.

Ett par frågor som inte har fått svar och ett tips från John Häggblom som är förläggare på Forum (där jag kommer ut).

Först vill jag tipsa om att han kör en skrivlektion, live, på instagram i morgon. Blir naturligtvis superbra! Han ska prata om det mesta och om h…

Lektion 22

Många börjar sin skrivkarriär med att skriva självbiografiskt. Det gjorde jag också.

Jag tyckte att jag hade en historia värd att berätta och när jag skrev den hade jag inte en tanke på att det skulle bli något mer efteråt. Inte ens när den blev utgiven och jag var på min första bokmässa, tänkte jag tanken.
Elva år senare vet jag att jag uppenbarligen hade många fler böcker inombords.

När det gäller självbiografier – och att få dem utgivna – gäller det att ha en unik historia, en som man kanske också är beredd att prata högt om.
Min egen bok, Casanovas kvinna, handlade om medberoende och min relation till en man som missbrukade sex, att den skulle bli antagen var jag faktiskt rätt säker på. Det fanns ingen som hade berättat om något dylikt tidigare.
Och jag var dessutom beredd att prata om den, men det visste inte förlaget (Kalla Kulor) när de först kallade mig till ett möte. De blev intresserade av storyn och såg förmodligen att den gick att sälja.

De var också intresserade av att ve…