Fortsätt till huvudinnehåll

Lektion 33

 Var är ni? Hur går det? Har ni hittat tillbaka till höstrutinerna? Ska vi prata om det idag? Min lektioner kommer från mina fingrar och jag har ingen plan. Som vanligt blir det som det blir.

Nu är ju det här min skrivskola och jag har idéer som är bara mina, alltså är det viktigt att du sorterar ut vad som är viktigt för dig. 

Att ge goda råd ska man vara försiktig med till den som inte har bett om att få det, och mina råd ska ni förstås väga på samma sätt. Jag har träffat på personer som blir sura om man inte gör som de råder och sådana människor är bra att passa sig för. Alltså ... ta till dig av det som passar som gör att du får ihop ditt manus, strunta högaktningsfullt i resten.

Just nu redigerar jag och det betyder att jag har fått feedback på mitt manus från förlaget och det betyder också att jag måste väga det som min förläggare råder mot det som är mina idéer. 

När min förläggare kommer med förslag i (mitt digitala) manus sätter hon ett frågetecken bakom det hon föreslår. 

Det är oerhört begåvat, för det hon säger med det lilla viktiga skiljetecknet är att det är upp till mig. Hon öppnar för en diskussion istället för att konstatera och diktera. Jag älskar det.

Har man ett kontrakt behöver man inte ändra ett kommatecken om man inte vill. 

Men det vore galenskap, förstås. Ändå finns det några äldre män i mitt skrå som enligt ryktet inte går med på en enda redigering och förmodligen har de sin publik ändå, såsom äldre män i mitt skrå oftast har. Det är samma gubbar som inte diskuteras i bloggar, på forum, eller recenseras av gemene man här och där. 

Vi andra, vi tar STOR hänsyn till feedback från våra förlag där expertisen finns.

Så där är jag nu. Första redigeringen (jag har avhandlat hela processen i en av lektionerna), den där min förläggare tittat på det övergripande, men där hon också gör nedslag i texten här och där.

Jag har redigerat 100 av 214 sidor (word, 12 punkter, 1,5 radavstånd, inga marginaler, sisådär 80 tusen ord som nog kommer att bli 85´ innan jag är klar). Som vanligt är feedbacken jag får allra mest av sorten: jag vill ha mer. Inga strykningar utan motsatsen: fyll på.

Jag gör som jag brukar, jag delar upp texten i så många delar som behövs fram till min deadline den 23e november. 

Just nu redigerar jag 10 sidor per dag, vilket betyder att om jag skriver 10 nya sidor måste jag framåt 10 till för att inte stå på samma ställe som när jag började den dagen. Jag behöver mål, det vet ni som har följt min skola. Andra känner sig pressade av det och kan inte tänka sig något värre.

Jag påmindes om det idag hos en av mina skrivvänner, när hon la upp en påminnelse om att November är Nano Write month. Det betyder i korthet att man bestämmer sig för att på en månad (första till sista november) få ihop ett grovmanus på 50 000 ord. 

För att kunna göra det behöver man ha ett extremt framåtdriv. När jag är som mest produktiv är nog 50 tusen mitt max under en månad, men mitt manus är ju aldrig klart då, mina kompletta landar på ungefär 75-80 i första grovmanuset. 

Men om man satsar en månad på sitt skrivande är man verkligen ett med sitt manus – och just det gillar ju jag. Det är lätt för mig att säga att det är värt att prova men istället hänvisar jag till den här sidan: NaNoWriMo för inspiration.  Det är en superkul utmaning om man vill få tummen ur. 

Den här lektionen tänker jag att ni ska fundera på era planer, hur ni ligger till och om de kanske behöver göras om. I min skola slår man inte på sig själv om man har tappat sting, lust, motivation: istället tar man nya tag när man kan. Är det dags för dig? 

Några frågor att besvara: 

1. Vad hindrar dig just nu? 

2. Vad behöver du för att komma igång igen? Gå tillbaka till lektion 2 om du behöver. 

Hjälper det att du bestämmer en dag och tid när du ska komma igång igen, så skriv ned det och stå fast vid det du har lovat dig själv. Belöna dig när du har kommit igång. Själv lägger jag mig i soffan och googlar på hus jag vill köpa, där jag kan ha både en träningsstudio och ett otroligt mysigt skrivrum (nä, det kommer aldrig att hända, men det gör inget att jag inte kan uppfylla det jag drömmer om. Jag hittar alltid nya drömmar så det kanske är lika bra).

Är du bara låg och deppig, för det är väl inte så konstigt i så fall, så är mitt tips att läsa något upplyftande. På riktigt. Jag tror ju på den kraften i böcker. 

I Europa på förlagshusen pratar man inte om Feelgood (det är ett lika svenskt uttryck som After Work), istället säger man Uplifting literature, alltså Up lit. Jag tycker att den benämningen är svinbra. Förr pratade man om Women lit, men det här är mycket bättre

Det finns mycket bra sådan att läsa just nu, Simona Ahrnstedt har till exempel släppt sin nya "Med hjärtat som insats". Amanda Hellberg har släppt "Jul i krinolin". Två böcker som genremässigt är romance, men som definitivt platsar i kategorin Up lit. Min egen samlingsvolym av de tre korta böckerna om Sonja har också just kommit ut i pocket, uplifting det också.

Kan mord vara uplifting?
Nope. Kanske för dig personligen men det ingår inte i kategorin. Men Backmans Ove, som är så berörande och vemodig, gör det för att det är så Backman har skrivit sin berättelse. Vi ska känna hela känsloskalan när vi läser hans böcker – och det gör vi ju verkligen. Om ett mord ska finnas med så får det vara en pytteliten detalj och inte styra berättelsen alls, tänker jag. 

Vill du berätta var du är i din process? Det vore så himla roligt att höra. Skriv det i kommentarsfältet så andra kan se och kanske känna igen sig – eller bli inspirerade. 

Och skriv vad du vill veta mer om? Vilken lektion vill du ha, vad behöver du veta mer om?

Följebrev har jag fått som förslag och jag tänker att nästa gång bakar jag in det tillsammans med annat ni frågar om. Funkar det inte att kommentera här, så ställ frågorna på Instagram. Inte i direktmess för där svarar jag inte på frågor.

Topp. Höst. Jag gillar´t.









Kommentarer

  1. Tack för dagens lektion. Jag skriver inte regelbundet måste ta paus ibland. Det blir ju som om jag är där med inlevelse och allt.. Nu har jag börjat hitta på och inte bara berätta om det som faktiskt hände mellan dessa två. Först var det svårt att "ljuga" men jag har insett att handlingen måste förstärkas om någon ska vilja läsa.
    Sedan hoppas jag på någon proffs som kan det här med meningsuppbyggnad, sätta rätt tecken där de skall vara mm.
    Jag vill berätta men begränsas av att redigera utan att kunna.Jag låser mig. Det finns väl proffs till sånt? Tack för chansen att fråga här.

    SvaraRadera
  2. Jag har just redigerat färdigt det fjärde utkastet på en roman för fjärde gången. Är förmodligen två omgångar kvar + korr innan jag vågar skicka det till förlag... Är glad att kunna hämta inspiration här alltså!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Härligt, då är ju följebrev något du snart behöver tänka på!

      Radera
  3. Jag har fastnat. Har 30.000 ord. Jag behöver läsa lite av det jag skrivit för att komma igång men det slutar med att jag sitter och redigerar det som finns och kommer inte vidare. Jag behöver få ner resten så jag kan börja redigera på "riktigt" och sen skicka till lektör. Trögt just nu. Men visualiserar mitt drömförlag och jag SKA dit! Kämpa!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Man hatar ju 30 000 :), så på väg men ändå så långt kvar: Toppengrej att ta upp i nästa lektion!

      Radera
  4. När jag upptäckte din skrivarskola i somras så var jag inne i en fas av ”vem skulle vilja läsa det här” och hade tappat motivationen helt. Nu har jag ett färdigt råmanus och är halvvägs inne på min första redigeringsgenomgång. Att dessutom få feedback av dig på mitt första kapitel var mer än jag hade kunnat hoppas på. TACK! ��

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh vad roligt att höra. Tjohej, vad bra jobbat!

      Radera
  5. Jag har precis som Therese fastnat strax efter 30.000 ord... Gaaahhh!
    Jag skrev idag ett kapitel som jag helt plötsligt insåg inte kan komma förrän jag är nästan klar, alltså mot slutet men jag vet inte vad jag ska baka in mellan för att få ihop allt. Det måste ju liksom hända MASSOR här emellan!!
    Efter att igen ha läst om några av tidigare dagar här i kursen har jag insett att jag förmodligen måste ta in ytterligare några problem som jag måste lösa.

    Mitt manus har dessutom bytt genre och jag är inte så säker på att jag vill det.
    Jag har mycket att fundera på och känner precis som Therese här ovan att jag behöver men kan inte gå tillbaka för då börjar jag genast ändra och lägga till text. Samtidigt känner jag att det kanske är det jag ska göra. Jag har skrivit 2000 ord idag så nu tar jag paus och låter texten arbeta i huvudet(anteckningsboken ständigt redo bredvid).

    TACK för en superhärlig kurs!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Åh, vad vi ska prata om det här i nästa lektion!!

      Radera
  6. Älskar dina raka och peppande tips! Jag kom av mig i somras, men har nu tagit tag i manuset igen. Bestämde mig för att sätta ett nytt och mer realistiskt mål för antal ord. Hittills har det gått strålande och jag känner att jag verkligen är INNE i mitt manus igen. Vilken underbar känsla det är... :-) Har gissningsvis "bara" ca 25.000 ord kvar innan jag är klar med råmanuset.
    Lycka till med resten av redigeringen!
    //Caroline

    SvaraRadera
  7. Här står det still! Har haft en extremt jobbig jobb-höst (!) så det har inte blivit något skrivet, desto mer har jag tänkt. Så att nu snart kör jag igång, det ska bli jättekul. Alltid lika roligt att läsa dina tips och tankar, tycker också att man skall vara lyhörd utan att för den skull gå ifrån sin egen plan. Som alltid gäller det att ha fokus på målet.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Exakt. Fokus på målet och ha kul när du jobbar mot det!

      Radera
  8. Har fem kapitel kvar att redigera av råmanuset (första vändan) innan det skickas till testläsarna nästa vecka.

    Tjoho! ;)

    SvaraRadera
  9. Jag har hamnat i en energislukande situation som är helt osannolik. Inget livshotande, men otroligt jobbigt. Verkligheten överträffar verkligen dikten. Detta skulle man liksom inte ha kunnat skriva... skulle verka så icke trovärdigt. Ändå är det helt sant. Jag hoppas att det värsta är över snart och att det kommer att få plats skrivkoncentration i min hjärna igen. Jag längtar dit. Men, tänker jag nu, att jag surfar in här är nog ett tecken på att "skrivet" börjar komma tillbaka. Kanske ska jag öppna mitt råmanusdokument och kika lite? Ja, tamigfaaan! Det ska jag göra! Tjingeling!
    Fråga: Hur kommer man igång igen, när man har haft en ofrivillig skrivpaus på en månad drygt? Tips?

    SvaraRadera
  10. VI HAR ETT LÅN TILL DIG ANSÖK OM ETT IDAG OCH VAR GLADA VI ÄR HELA FÖR DIG FR ALLA LÅNTYPER kontakta oss via e-post: remy.credit111@gmail.com
    Hej Behöver du ett snabbt lång- eller korttidslån med en relativt låg ränta så låg som 2%? Vi erbjuder företagslån, personliga lån, bostadslån, autolån, studielån, skuldkonsolideringslån etc. oavsett din kreditvärdighet.
    Personliga lån (säkra och osäkra)
    Företagslån (säkra och osäkra)
    Konsolideringslån och många fler.
    Kontakta oss för mer information om låneerbjudande så löser vi ditt ekonomiska problem du har ditt lån inom 6 -12 timmar. kontakta oss via e-post: remy.credit111@gmail.com
    Vi har ett lån till dig

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Lektion 1

Läs det här, och bestäm dig sedan för om du ska hänga med på resten. Jag vill ha en kommentar från dig i kommentarsfältet. Jag hänger med räcker. Okej. Here we go! (Först vill jag säga att jag faktiskt är coach. Jag har gått en lång utbildning hos ett utbildningsföretag som heter Coach2Coach  (klicka här) , och därefter arbetade jag i 4 år i egen regi med enskild coaching och anlitades av beroendekliniker för grupper,  fram tills jag kunde försörja mig som författare. Inget fusk här inte.) Hur kommer man igång med sitt bokskriveri. Den ständiga frågan. Jag har postat det här inlägget med tips förut, men nu när vi har en virusskrivskola vill jag påstå att det är aktuellare än någonsin. Jag tror att det finns lika många igångsättningssätt som det finns författare, alltså kan jag bara berätta om hur jag gör, och det är verkligen inget facit (men gör gärna som jag ändå). I mitt fall börjar det alltid med att  jag har bestämt mig för att  skriva en  BOK . Inte försöka, inte prova, i

Lektion 36.

 Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola.  För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus.  Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback.  Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen.  Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi

Lektion 31

 Kära skrivskoleelever, hur går det? Har ni kommit någonstans med ert manus? Har ni skrivit ert första kapitel? Eller är ni till och med klara med ert manus? Inte kommit igång alls, bara en massa snack utan verkstad? I den här skolan GÖR vi. Det är det enda sättet framåt. För övrigt det sätt som funkar i de flesta sammanhang eftersom lösningen ligger i görandet, inte i malandet om vad vi borde göra ... HERREGUD, vilken tur att all min visdom kan läggas i den här bloggen så att du kan lära dig hur du ska leva ditt liv! Vi glömmer ibland att inget händer av att vi tänker på saken. Möjligtvis ger vi oss huvudvärk, men tanken i sig är inte fruktsam om den inte utmynnar i ett slags görande av något slag.  Fast jag fattar att det är svårt att göra om man inte kan prioritera - och att skriva en bok är dessutom att prioritera sig själv . Kvinnor  folk brukar ha rätt svårt att göra det. Det mesta annat får gå före. Trots att man kanske har en partner som skulle kunna dela på ansvaret så är det