Det är vemodigt, för nu går virusskrivskolan in i ett viloläge och om jag någonsin plockar upp den igen får vi se. Jag hoppas då i så fall att bara kunna kalla den skrivskola. För min del är det dags att börja redigera på allvar nu. Det är den andra omgången, den svåra, när både förläggare och redaktör har slagit sig ihop och ATTACKERAT mitt manus. Jo, det är exakt så det känns. Kritik är inte min grej och jag blir arg, irriterad och känner mig som en dålig författare när jag får min feedback. Men när det lossnar, när jag har tagit mig förbi de kritiserade partierna, är det bara glädje. Och om ni skulle fråga mig om vad som är ändrat från första utkastet till utgiven bok så vet i tusan om jag kan säga det egentligen. Det här är den jobbiga omgången, nästa är ljuvlig! Jag behöver aldrig jobba med strukturen och det är skönt, för då slipper jag rumstera om i manuset. Jag gör det ju enkelt för mig och skriver kronologiskt. Tillbakablickar får egna kapitel. Det funkar för mig, men vi
Är det inte lustigt att när jag verkligen har tid att lägga på min skrivskola eftersom mitt manus är på utflykt till BEDÖMMARE (jaja, bedöma stavas med ett m, men jag tycker att min egengjorda ord är snyggare med två!), lägger jag den istället på att googla skor, fundera på nya tapeter och tar långa, skinnflående, bad. Det är som om hjärnan är intälld på att inte skriva, bara ta det piano till manuset kommer tillbaka i juldagarna. Well, låt oss utmana det lilla huvudet med en lektion som jag så här långt inte har en aning om vad den ska handla om, men det brukar ha löst sig när jag har skrivit klart. Var det någon av er som lyssnade på John Häggblom och Anna Fredrikssons prat häromdagen om dramaturgi? Väldigt intressant, jag skulle tro att den finns sparad på Johns instagram om det är så att ni missade den. Jag har skrivit om dramaturgi i tidigare lektioner och min vinkel skiljer sig inte alls från Annas och Johns, men vi kanske lägger fram den på olika sätt. Du hittar mer om det i le